संत साहित्य
Work in progress. Translations and commentary are AI-generated and may contain inaccuracies or hallucinations — please use your own judgement and check against the original sources.

Dashak 7 · Samāsa 5

44 ovis

श्रीराम ॥ केवळब्रह्म जें बोलिलें । तें अनुभवास आलें । आणि मायेचेंहि लागलें । अनुसंधान
śrīrāma || kevaḷabrahma jem bolilem | tem anubhavāsa ālem | āṇi māyecemhi lāgalem | anusamdhāna
Śrīrāma. What was spoken as pure Brahman came to experience; and an anusandhāna of māyā too was attached.
ब्रह्म अंतरीं प्रकाशे । आणि मायाही प्रत्यक्ष दिसे । आतां हें द्वैत निरसे । कवणेपरी
brahma amtarīm prakāśe | āṇi māyāhī pratyakṣa dise | ātām hem dvaita nirase | kavaṇeparī
Brahman shines within; and māyā is directly seen; now how is this duality dissolved?
तरी आतां सावधान । एकाग्र करूनियां मन । मायाब्रह्म हें कवण । जाणताहे
tarī ātām sāvadhāna | ekāgra karūniyām mana | māyābrahma hem kavaṇa | jāṇatāhe
Now attentively, making the mind one-pointed — who is the knower of māyā-and-brahma?
सत्य ब्रह्माचा संकल्प । मिथ्या मायेचा विकल्प । ऐशिया द्वैताचा जल्प । मनचि करी
satya brahmācā samkalpa | mithyā māyecā vikalpa | aiśiyā dvaitācā jalpa | manaci karī
True is the sankalpa of Brahman; false is the vikalpa of māyā; such chatter of duality — is done by the mind alone.
जाणे ब्रह्म जाणे माया । ते येक जाणावी तुर्या । सर्व जाणे म्हणोनियां । सर्वसाक्षिणी
jāṇe brahma jāṇe māyā | te yeka jāṇāvī turyā | sarva jāṇe mhaṇoniyām | sarvasākṣiṇī
Knows Brahman, knows māyā — that one should be known as *turīyā*; because it knows all — all-witness.
ऐक तुर्येचें लक्षण । जेथें सर्व जाणपण । सर्वचि नाहीं कवण । जाणेल गा
aika turyecem lakṣaṇa | jethem sarva jāṇapaṇa | sarvaci nāhīm kavaṇa | jāṇela gā
Hear the sign of turīyā: where all knowing-ness [is]; where all is not — who will know?
संकल्पविकल्पाची सृष्टी । जाली मनाचियें पोटीं । तें मनचि मिथ्या शेवटीं । साक्षी कवणु
samkalpavikalpācī sṛṣṭī | jālī manāciyem poṭīm | tem manaci mithyā śevaṭīm | sākṣī kavaṇu
The sṛṣṭi of sankalpa-vikalpa arose in the belly of the mind; that mind itself is ultimately false — who is the witness?
साक्षत्व चैतन्यत्वसत्ता । हे गुण ब्रह्माचिया माथां । आरोपले जाण वृथा । मायागुणें
sākṣatva caitanyatvasattā | he guṇa brahmāciyā māthām | āropale jāṇa vṛthā | māyāguṇem
Witness-ness, consciousness, authority — these qualities are imposed on Brahman's head; know — imposed vainly — by māyā's quality.
घटामठाचेनि गुणें । त्रिविधा आकाश हें बोलणें । मायेचेनि खरेंपणें । गुण ब्रह्मीं
ghaṭāmaṭhāceni guṇem | trividhā ākāśa hem bolaṇem | māyeceni kharempaṇem | guṇa brahmīm
By the quality of pot-and-hut, the three-fold ākāśa is spoken; by māyā's truthfulness, qualities are [attributed] to Brahman.
जंव खरेपण मायेसी । तंवचि साक्षित्व ब्रह्मासी । मायेअविद्येचे निरासीं । द्वैत कैंचें
jamva kharepaṇa māyesī | tamvaci sākṣitva brahmāsī | māyeavidyece nirāsīm | dvaita kaimcem
As long as māyā has truth, so long witness-ness is in Brahman; on the dissolution of māyā-avidyā — where is duality?
म्हणोनि सर्वसाक्षी मन । तेंचि जालिया उन्मन । मग तुर्यारूप ज्ञान । तें मावळोन गेलें
mhaṇoni sarvasākṣī mana | temci jāliyā unmana | maga turyārūpa jñāna | tem māvaḷona gelem
Therefore the mind is the all-witness; itself becoming *unmanī* — then the turīyā-form jñāna — set and went.
जयास द्वैत भासलें । तें मन उन्मन झालें । द्वैताअद्वैतांचें तुटलें । अनुसंधान
jayāsa dvaita bhāsalem | tem mana unmana jhālem | dvaitāadvaitāmcem tuṭalem | anusamdhāna
In whom duality appeared — that mind became *unmanī*; the anusandhāna of duality-advaita was cut.
एवं द्वैत आणि अद्वैत । होये वृत्तीचा संकेत । वृत्ति झालिया निर्वृत्त । द्वैत कैंचें
evam dvaita āṇi advaita | hoye vṛttīcā samketa | vṛtti jhāliyā nirvṛtta | dvaita kaimcem
Thus duality and advaita — are signs of the disposition; when disposition becomes disposition-free — where is duality?
वृत्तिरहित जें ज्ञान । तेंचि पूर्ण समाधान । जेथें तुटे अनुसंधान । मायाब्रह्मींचें
vṛttirahita jem jñāna | temci pūrṇa samādhāna | jethem tuṭe anusamdhāna | māyābrahmīmcem
Jñāna without disposition — that itself is full composure; where the anusandhāna of māyā-brahma is cut.
मायाब्रह्म ऐसा हेत । मनें कल्पिला संकेत । ब्रह्म कल्पनेरहित । जाणती ज्ञानी
māyābrahma aisā heta | manem kalpilā samketa | brahma kalpanerahita | jāṇatī jñānī
'Māyā-brahma' — such an intention was imagined by the mind; Brahman is devoid of imagination — the jñānis know.
जें मनबुद्धिअगोचर । जें कल्पनेहून पर । तें अनुभवितां साचार । द्वैत कैंचें
jem manabuddhiagocara | jem kalpanehūna para | tem anubhavitām sācāra | dvaita kaimcem
What is beyond mind-intellect; what is beyond imagination; on experiencing that truly — where is duality?
द्वैत पाहतां ब्रह्म नसे । ब्रह्म पाहतां द्वैत नासे । द्वैताद्वैत भासे । कल्पनेसी
dvaita pāhatām brahma nase | brahma pāhatām dvaita nāse | dvaitādvaita bhāse | kalpanesī
Seeing duality, Brahman is not; seeing Brahman, duality perishes; duality-advaita appear — to imagination.
कल्पना माया निवारी । कल्पना ब्रह्म थावरी । संशय धरी आणि वारी । तेही कल्पना
kalpanā māyā nivārī | kalpanā brahma thāvarī | samśaya dharī āṇi vārī | tehī kalpanā
Imagination removes māyā; imagination establishes Brahman; holding doubt and dispelling it — that too is imagination.
कल्पना करी बंधन । कल्पना दे समाधान । ब्रह्मीं लावी अनुसंधान । तेही कल्पना
kalpanā karī bamdhana | kalpanā de samādhāna | brahmīm lāvī anusamdhāna | tehī kalpanā
Imagination causes bondage; imagination gives composure; attaching to Brahman — that too is imagination.
कल्पना द्वैताची माता । कल्पनाचि ज्ञप्ति तत्त्वता । बद्धता आणि मुक्तता । कल्पनागुणें
kalpanā dvaitācī mātā | kalpanāci jñapti tattvatā | baddhatā āṇi muktatā | kalpanāguṇem
Imagination is the mother of duality; imagination itself is cognition in truth; bondage and mukti — by quality of imagination.
कल्पना अंतरीं सबळ । नसते दावी ब्रह्मगोळ । क्षण एक ते निर्मळ । स्वरूप कल्पी
kalpanā amtarīm sabaḷa | nasate dāvī brahmagoḷa | kṣaṇa eka te nirmaḷa | svarūpa kalpī
Imagination within is powerful; shows a non-existent brahma-sphere; for a moment the pure — it imagines as svarūpa.
क्षण एक धोका वाहे । क्षण एक स्थिर राहे । क्षण एक पाहे । विस्मित हौनी
kṣaṇa eka dhokā vāhe | kṣaṇa eka sthira rāhe | kṣaṇa eka pāhe | vismita haunī
For a moment carries danger; for a moment remains still; for a moment sees — astonished.
क्षण एकांत उमजे । क्षण एक निर्बुजे । नाना विकार करिजे । ते कल्पना जाणावी
kṣaṇa ekāmta umaje | kṣaṇa eka nirbuje | nānā vikāra karije | te kalpanā jāṇāvī
For one moment there is solitude-understanding; for one moment confusion; many changes — know that as imagination.
कल्पना जन्माचें मूळ । कल्पना भक्तीचें फळ । कल्पना तेचि केवळ । मोक्षदात्री
kalpanā janmācem mūḷa | kalpanā bhaktīcem phaḷa | kalpanā teci kevaḷa | mokṣadātrī
Imagination is the root of birth; imagination is the fruit of bhakti; imagination alone is — the mokṣa-giver.
असो ऐशी हे कल्पना । साधनें दे समाधाना । येऱ्हवीं हे पतना । मूळच कीं
aso aiśī he kalpanā | sādhanem de samādhānā | yeṟhavīm he patanā | mūḷaca kīm
Enough — such is this imagination; by disciplines, gives composure; otherwise — it is the root of downfall.
म्हणोनि सर्वांचें मूळ । ते हे कल्पनाचि केवळ । इचें केलिया निर्मूळ । ब्रह्मप्राप्ती
mhaṇoni sarvāmcem mūḷa | te he kalpanāci kevaḷa | icem keliyā nirmūḷa | brahmaprāptī
Therefore the root of all — is imagination alone; making it rootless — brings brahma-attainment.
श्रवण आणि मनन । निजध्यासें समाधान । मिथ्या कल्पनेचें भान । उडोनि जाय
śravaṇa āṇi manana | nijadhyāsem samādhāna | mithyā kalpanecem bhāna | uḍoni jāya
Śravaṇa and manana; *nija-dhyāsa* — composure; the appearance of false imagination — flies away.
शुद्ध ब्रह्माचा निश्चय । करी कल्पनेचा जय । निश्चितार्थें संशय । तुटोनि जाय
śuddha brahmācā niścaya | karī kalpanecā jaya | niścitārthem samśaya | tuṭoni jāya
The resolve of pure Brahman — wins over imagination; with definite meaning, doubt — is cut.
मिथ्या कल्पनेचें कोडें । कैसें राहे साचापुढें । जैसें सूर्याचेनि उजेडें । नासे तम
mithyā kalpanecem koḍem | kaisem rāhe sācāpuḍhem | jaisem sūryāceni ujeḍem | nāse tama
How does the riddle of false imagination — remain before truth? As by the sun's light — darkness perishes.
तैसें ज्ञानाचेनि प्रकाशें । मिथ्या कल्पना हे नासे । मग हें तुटे आपैसें । द्वैतानुसंधान
taisem jñānāceni prakāśem | mithyā kalpanā he nāse | maga hem tuṭe āpaisem | dvaitānusamdhāna
So by the light of jñāna — false imagination perishes; then this [imagination of] duality-anusandhāna — breaks spontaneously.
कल्पनेनें कल्पना उडे । जैसा मृगें मृग सांपडे । कां शरें शर आतुडे । आकाशमार्गीं
kalpanenem kalpanā uḍe | jaisā mṛgem mṛga sāmpaḍe | kām śarem śara ātuḍe | ākāśamārgīm
By imagination, imagination departs; as a deer catches a deer; or as an arrow reaches an arrow — in the sky-path.
शुद्ध कल्पनेचें बळ । झालिया नासे शबल । हेंचि वचन प्रंजळ । सावध ऐका
śuddha kalpanecem baḷa | jhāliyā nāse śabala | hemci vacana pramjaḷa | sāvadha aikā
The strength of pure imagination — when happens, destroys the impure; this very utterance — clearly listen attentively.
शुद्ध कल्पनेची खूण । स्वयें कल्पिजे निर्गुण । स्वस्वरूपीं विस्मरण । पडोंचि नेदी
śuddha kalpanecī khūṇa | svayem kalpije nirguṇa | svasvarūpīm vismaraṇa | paḍomci nedī
The sign of pure imagination: oneself imagines the *nirguṇa*; does not allow forgetting of sva-svarūpa.
सदा स्वरूपानुसंधान । करी द्वैताचें निरसन । अद्वैतनिश्चयाचें ज्ञान । तेचि शुद्ध कल्पना
sadā svarūpānusamdhāna | karī dvaitācem nirasana | advaitaniścayācem jñāna | teci śuddha kalpanā
Always doing svarūpa-anusandhāna; does removal of duality; the jñāna of advaita-resolution — that is pure imagination.
अद्वैत कल्पी ते शुद्ध । द्वैत कल्पी ते अशुद्ध । अशुद्ध तेंचि प्रसिद्ध । शबल जाणावें
advaita kalpī te śuddha | dvaita kalpī te aśuddha | aśuddha temci prasiddha | śabala jāṇāvem
Imagining advaita is pure; imagining duality is impure; impure itself is famously — known as *śabala* (mixed).
शुद्ध कल्पनेचा अर्थ । अद्वैताचा निश्चितार्थ । आणि शबल ते व्यर्थ । द्वैत कल्पी
śuddha kalpanecā artha | advaitācā niścitārtha | āṇi śabala te vyartha | dvaita kalpī
The meaning of pure imagination — the definite-meaning of advaita; and *śabala* is vain — imagines duality.
अद्वैतकल्पना प्रकाशे । तेच क्षणीं द्वैत नासे । द्वैतासरिसी निरसे । शबलकल्पना
advaitakalpanā prakāśe | teca kṣaṇīm dvaita nāse | dvaitāsarisī nirase | śabalakalpanā
When advaita-imagination shines, at that very moment duality perishes; with duality — śabala-imagination is dispelled.
कल्पनेनें कल्पना सरे । ऐसें जाणावें चतुरें । शबल गेलियानंतरें । उरली ती शुद्ध
kalpanenem kalpanā sare | aisem jāṇāvem caturem | śabala geliyānamtarem | uralī tī śuddha
By imagination, imagination exhausts — let the clever know; after the śabala has gone — what remains is pure.
शुद्ध कल्पनेचें रूप । तेंचि कल्पी स्वरूप । स्वरूप कल्पितां तद्रूप । होय आपण
śuddha kalpanecem rūpa | temci kalpī svarūpa | svarūpa kalpitām tadrūpa | hoya āpaṇa
The form of pure imagination — it imagines the svarūpa; imagining the svarūpa, oneself becomes that-form.
कल्पनेसी मिथ्यत्व आलें । सहजचि तद्रूप झालें । आत्मनिश्चयें नाशिलें । कल्पनेसी
kalpanesī mithyatva ālem | sahajaci tadrūpa jhālem | ātmaniścayem nāśilem | kalpanesī
When imagination becomes false, it spontaneously became that-form; destroyed by ātma-resolution — imagination.
जेचि क्षणीं निश्चय चळे । तेचि क्षणीं द्वैत उफाळे । जैसा अस्तमानीं प्रबळे । अंधकार
jeci kṣaṇīm niścaya caḷe | teci kṣaṇīm dvaita uphāḷe | jaisā astamānīm prabaḷe | amdhakāra
At the very moment resolution falters, at that moment duality leaps up; as at sunset darkness strengthens.
तैसें ज्ञान होतां मलिन । अज्ञान प्रबळे जाण । याकारणें श्रवण । अखंड असावें
taisem jñāna hotām malina | ajñāna prabaḷe jāṇa | yākāraṇem śravaṇa | akhamḍa asāvem
So when jñāna becomes impure, ajñāna strengthens — know; therefore śravaṇa — should be continuous.
आतां असो हें बोलणें जालें । आशंका फेडूं येका बोलें । जयास द्वैत भासलें । तें तूं नव्हेसी सर्वथा
ātām aso hem bolaṇem jālem | āśamkā pheḍūm yekā bolem | jayāsa dvaita bhāsalem | tem tūm navhesī sarvathā
Enough this talk has happened; by a single word the doubt is cleared: he to whom duality appeared — is not you, not at all.
मागील आशंका फिटली । इतुकेन ही कथा संपली । पुढें वृत्ति सावध केली । पाहिजे श्रोतीं
māgīla āśamkā phiṭalī | itukena hī kathā sampalī | puḍhem vṛtti sāvadha kelī | pāhije śrotīm
The previous doubt has cleared; with this much, this narrative has ended; listeners should next make the disposition attentive.