संत साहित्य
Work in progress. Translations and commentary are AI-generated and may contain inaccuracies or hallucinations — please use your own judgement and check against the original sources.

Dashak 11 · Samāsa 7

22 ovis

चंचळ नदी गुप्त गंगा । स्मरणें पावन करीं जगा । प्रचित रोकडी पाहा गा । अन्यथा नव्हे
camcaḷa nadī gupta gamgā | smaraṇem pāvana karīm jagā | pracita rokaḍī pāhā gā | anyathā navhe
The moving river, the hidden Gangā, purifies the world by remembrance. / See, cash-in-hand pratīti — it is not otherwise.
केवळ अचंचळीं निर्माण जाली । अधोमुखें बळें चालिली । अखंड वाहे परी देखिली । नाहींच कोणीं
kevaḷa acamcaḷīm nirmāṇa jālī | adhomukhem baḷem cālilī | akhamḍa vāhe parī dekhilī | nāhīmca koṇīm
Purely in the unmoving it was created; downward-faced, it strongly flowed. / Unbroken it flows, but seen by no one.
वळणें वांकाणें भोवरे । उकळ्या तरंग झरे । लादा लाटा कातरे । ठाईं ठाईं
vaḷaṇem vāmkāṇem bhovare | ukaḷyā taramga jhare | lādā lāṭā kātare | ṭhāīm ṭhāīm
Curves, bends, whirlpools, eddies, waves, springs; / ledges, cascades, cutbanks — in various places.
शुष्क जळाचे चळाळ । धारा धबाबे खळाळ । चिपळ्या चळक्या भळाळ । चपळ पाणी
śuṣka jaḷāce caḷāḷa | dhārā dhabābe khaḷāḷa | cipaḷyā caḷakyā bhaḷāḷa | capaḷa pāṇī
Trickles of dry water, streams, cascades, murmurings; / sprinkles, stretches, torrents — swift water.
फेण फुगे हेलावे । सैरावैरा उदक धावे । थेंब फुई मोजावे । अणुरेणु किती
pheṇa phuge helāve | sairāvairā udaka dhāve | themba phuī mojāve | aṇureṇu kitī
Foam, bubbles, undulations; water running wild; / drops, droplets to be counted — how many atoms?
वोसाणे वाहती उदंड । झोतावे दर्कुटे दगड । खडकें बेटें आड । वळसा उठे
vosāṇe vāhatī udamḍa | jhotāve darkuṭe dagaḍa | khaḍakem beṭem āḍa | vaḷasā uṭhe
Gushers flow abundantly; cascades, pebbles, stones; / rocks, islands obstruct — eddies arise.
मृद भूमी तुटोन गेल्या । कठीण तैश्याचि राहिल्या । ठाईं ठाईं उदंड पाहिल्या । सृष्टीमधें
mṛda bhūmī tuṭona gelyā | kaṭhīṇa taiśyāci rāhilyā | ṭhāīm ṭhāīm udamḍa pāhilyā | sṛṣṭīmadhem
Soft earth has been washed away; hard lands remained as they were; / various places are seen abundant — in creation.
येक ते वाहतचि गेले । येक वळशामधें पडिले । येक सांकडींत आडकले । अधोमुख
yeka te vāhataci gele | yeka vaḷaśāmadhem paḍile | yeka sāmkaḍīmta āḍakale | adhomukha
Some flow straight through; some fell into eddies; / some were caught in corners — downward-faced.
येक आपटआपटोंच गेली । येक चिरडचिर्दोंच मेलीं । कितीयेक ते फुगलीं । पाणी भरलें
yeka āpaṭaāpaṭomca gelī | yeka ciraḍacirdomca melīm | kitīyeka te phugalīm | pāṇī bharalem
Some were dashed again and again; some were crushed to death; / how many got swollen — filled with water.
येक बळाचे निवडले । ते पोहतचि उगमास गेले । उगमदर्शनें पवित्र जाले । तीर्थरूप
yeka baḷāce nivaḍale | te pohataci ugamāsa gele | ugamadarśanem pavitra jāle | tīrtharūpa
Some, the strong, were selected; they swam to the source. / By seeing the origin, they became pure — tīrtha-form.
तेथें ब्रह्मादिकांचीं भुवनें । ब्रह्मांडदेवतांचीं स्थानें । उफराटी गंगा पाहातां मिळणें । सकळांस तेथें
tethem brahmādikāmcīm bhuvanem | brahmāmḍadevatāmcīm sthānem | upharāṭī gamgā pāhātām miḷaṇem | sakaḷāmsa tethem
There are the bhuvanas of Brahmā-etc.; the sthānas of brahmāṇḍa-devatās. / The upside-down Gangā, on seeing, meets — with all there.
त्या जळाऐसें नाही निर्मळ । त्या जळाऐसें नाहीं चंचळ । आपोनारायण केवळ । बोलिजे त्यासी
tyā jaḷāaisem nāhī nirmaḷa | tyā jaḷāaisem nāhīm camcaḷa | āponārāyaṇa kevaḷa | bolije tyāsī
Nothing pure like that water; nothing moving like that water; / Āpo-Nārāyaṇa purely — is said of it.
माहानदी परी अंतराळीं । प्रत्यक्ष वाहे सर्वकाळीं । स्वर्गमृत्युपाताळी । पसरली पाहा
māhānadī parī amtarāḷīm | pratyakṣa vāhe sarvakāḷīm | svargamṛtyupātāḷī | pasaralī pāhā
A great river — yet in the firmament, directly flowing at all times; / in svarga, mṛtyu, pātāla — it is spread, see.
अधोर्ध अष्टहि दिशा । तिचें उदक करी वळसा । जाणते जाणती जगदीशा । सारिखीच ते
adhordha aṣṭahi diśā | ticem udaka karī vaḷasā | jāṇate jāṇatī jagadīśā | sārikhīca te
In the upper-lower, in the eight directions — its water makes an eddy. / The knowing know the jagadīśa — alike.
अनंत पात्रीं उदक भरलें । कोठें पाझपाझरोंच गेलें । कितीयेक तें वेचलें । संसारासी
anamta pātrīm udaka bharalem | koṭhem pājhapājharomca gelem | kitīyeka tem vecalem | samsārāsī
Water has filled endless vessels; somewhere it oozed away; / many were spent — in samsāra.
येक्यासंगे तें कडवट । येक्यासंगें तें गुळचट । येक्यासंगे ते तिखट । तुरट क्षार
yekyāsamge tem kaḍavaṭa | yekyāsamgem tem guḷacaṭa | yekyāsamge te tikhaṭa | turaṭa kṣāra
In some company it is bitter; in some sweet; / in some pungent, astringent, salty.
ज्या ज्या पदार्थास मिळे । तेथें तद्रूपचि मिसळे । सखोले भूमीस तुंबळे । सखोलपणें
jyā jyā padārthāsa miḷe | tethem tadrūpaci misaḷe | sakhole bhūmīsa tumbaḷe | sakholapaṇem
Whatever object it meets, it mixes as that-form; / in deep places, it pools — deeply.
विषामधें विषचि होतें । अमृतामधें मिळोन जाते । सुगंधीं सुगंध तें । दुर्गंधीं दुर्गंध
viṣāmadhem viṣaci hotem | amṛtāmadhem miḷona jāte | sugamdhīm sugamdha tem | durgamdhīm durgamdha
In poison, it becomes poison; in amṛta, it merges as amṛta; / in fragrance, fragrant; in stench, stench.
गुणीं अवगुणीं मिळे । ज्याचें त्यापरी निवळे । त्या उदकाचा महिमा न कळे । उदकेंविण
guṇīm avaguṇīm miḷe | jyācem tyāparī nivaḷe | tyā udakācā mahimā na kaḷe | udakemviṇa
In virtue and defect it mixes; clears according to what it is in. / That water's greatness is not known — except by water itself.
उदक वाहे अपरंपार । न कळे नदी कीं सरोवर । जळवास करून नर । राहिले कितीयेक
udaka vāhe aparampāra | na kaḷe nadī kīm sarovara | jaḷavāsa karūna nara | rāhile kitīyeka
Water flows boundlessly; river or lake — not known. / By water-dwelling, men — have lived — several.
उगमापैलिकडे गेले । तेथें परतोन पाहिलें । तंव तें पाणीच आटलें । कांहीं नाहीं
ugamāpailikaḍe gele | tethem paratona pāhilem | tamva tem pāṇīca āṭalem | kāmhīm nāhīm
They went beyond the source; there turning back they looked — / then that water had dried up — nothing.
वृत्तिसुन्य योगेश्वर । याचा पाहावा विचार । दास म्हणे वारंवार । किती सांगों
vṛttisunya yogeśvara | yācā pāhāvā vicāra | dāsa mhaṇe vāramvāra | kitī sāmgom
Vṛtti-śūnya yogeśvara — its consideration should be seen. / Das says: again and again — how much should I say?