संत साहित्य · Dāsabodha · Dashak 13
Dashak 13 · Samāsa 4
24 ovis
पृथ्वीस होईल अंत । भूतांस मांडेल कल्पांत ।
ऐसा समाचार साध्यंत । शास्त्रीं निरोपिला
pṛthvīsa hoīla amta | bhūtāmsa māmḍela kalpāmta |
aisā samācāra sādhyamta | śāstrīm niropilā
End will come to earth; kalpānta will befall the elements. / Such is the account end-to-end — expounded in śāstras.
शत वरुषें अनावृष्टि । तेणें जळेल हे सृष्टि ।
पर्वत माती ऐसी पृष्ठी । भूमीची तरके
śata varuṣem anāvṛṣṭi | teṇem jaḷela he sṛṣṭi |
parvata mātī aisī pṛṣṭhī | bhūmīcī tarake
A hundred-year drought; by that this sṛṣṭi will burn. / Mountain, clay — like that, the surface of earth — is parched.
बारा कळीं सूर्यमंडळा । किर्णापासून निघती ज्वाळा ।
शत वरुषें भूगोळा । दहन होये
bārā kaḷīm sūryamamḍaḷā | kirṇāpāsūna nighatī jvāḷā |
śata varuṣem bhūgoḷā | dahana hoye
Twelve suns in the solar circle; from rays flames emerge; / for a hundred years, the bhū-gola — is burned.
सिंधुरवर्ण वसुंधरा । ज्वाळा लागती फणिवरा ।
तो आहाळोन सरारां । विष वमी
simdhuravarṇa vasumdharā | jvāḷā lāgatī phaṇivarā |
to āhāḷona sarārām | viṣa vamī
Crimson-colored earth; flames grasp the serpent (Phaṇivara). / He, scorched, in rush — vomits poison.
त्या विषाच्या ज्वाळा निघती । तेणें पाताळें जळती ।
माहापावकें भस्म होती। पाताळ लोक
tyā viṣācyā jvāḷā nighatī | teṇem pātāḷem jaḷatī |
māhāpāvakem bhasma hotī | pātāḷa loka
From that poison, flames emerge; by that, the pātālas burn; / by the great fire, pātāla-loka — becomes ash.
तेथें माहाभूतें खवळती । प्रळयेवात सुटती ।
प्रळयेपावक वाढती। चहूंकडे
tethem māhābhūtem khavaḷatī | praḷayevāta suṭatī |
praḷayepāvaka vāḍhatī | cahūmkaḍe
There the great elements rage; pralaya-winds rise; / pralaya-fire grows — on all sides.
तेथें अक्रा रुद्र खवळले । बारा सूर्य कडकडिले ।
पावकमात्र येकवटले । प्रळयेकाळीं
tethem akrā rudra khavaḷale | bārā sūrya kaḍakaḍile |
pāvakamātra yekavaṭale | praḷayekāḷīm
Eleven Rudras rage; twelve suns crackle; / all fires unite — at pralaya-time.
वायो विजांचे तडाखे । तेणें पृथ्वी अवघी तरखे ।
कठिणत्व अवघेंचि फांके । चहुंकडे
vāyo vijāmce taḍākhe | teṇem pṛthvī avaghī tarakhe |
kaṭhiṇatva avaghemci phāmke | cahumkaḍe
Lightning-blows of wind; by that, earth entirely dries. / Hardness spreads — on all sides.
तेथें मेरूची कोण गणना । कोण सांभाळिल कोणा ।
चंद्र सूर्य तारांगणा । मूस जाली
tethem merūcī koṇa gaṇanā | koṇa sāmbhāḷila koṇā |
camdra sūrya tārāmgaṇā | mūsa jālī
There the counting of Meru — how? Who will protect whom? / Moon, sun, star-constellations — become mūs (crucible).
पृथ्वीनें विरी सांडिली । अवघी धगधगायेमान जाली ।
ब्रह्मांडभटी जळोन गेली । येकसरां
pṛthvīnem virī sāmḍilī | avaghī dhagadhagāyemāna jālī |
brahmāmḍabhaṭī jaḷona gelī | yekasarām
The earth has lost its humidity; all has become blazing. / The brahmāṇḍa-furnace burned — at one stroke.
जळोनि विरी सांडिली । विशेष माहावृष्टी जाली ॥
तेणें पृथ्वी विराली। जळामधें
jaḷoni virī sāmḍilī | viśeṣa māhāvṛṣṭī jālī ||
teṇem pṛthvī virālī | jaḷāmadhem
Burnt, humidity abandoned; special great-rain occurred; / by that, the earth melted — into water.
भाजला चुना जळीं विरे । तैसा पृथ्वीस धीर न धरे ।
विरी सांडुनिया त्वरें । जळीं मिळाली
bhājalā cunā jaḷīm vire | taisā pṛthvīsa dhīra na dhare |
virī sāmḍuniyā tvarem | jaḷīm miḷālī
Like fired lime melts in water — earth too cannot hold; / abandoning humidity, quickly — joined into water.
शेष कूर्म वाऱ्हाव गेला । पृथ्वीचा आधार तुटला ।
सत्व सांडून जळाला । मिळोन गेली
śeṣa kūrma vāṟhāva gelā | pṛthvīcā ādhāra tuṭalā |
satva sāmḍūna jaḷālā | miḷona gelī
Śeṣa, Kūrma, Vārāha — went; earth's support was cut. / Abandoning its essence — it joined into water.
तेथें प्रळयेमेघ उचलले । कठिण घोषें गर्जिनले ।
अखंड विजा कडकडिले । ध्वनि घोष
tethem praḷayemegha ucalale | kaṭhiṇa ghoṣem garjinale |
akhamḍa vijā kaḍakaḍile | dhvani ghoṣa
There pralaya-clouds lifted; thundered with hard roar; / unbroken lightnings crackled — dhvani-ghoṣa.
पर्वतप्राये पडती गारा । पर्वत उडती ऐसा वारा ।
निबिड तया अंधकारा। उपमाचि नाहीं
parvataprāye paḍatī gārā | parvata uḍatī aisā vārā |
nibiḍa tayā amdhakārā | upamāci nāhīm
Mountain-like hails fell; winds like mountain-blowing; / such a dense darkness — has no analogy.
सिंधु नद्या एकवटल्या । नेणो नभींहून रिचवल्या ।
संधिच नाहीं धारा मिळाल्या । अखंड पाणी
simdhu nadyā ekavaṭalyā | neṇo nabhīmhūna ricavalyā |
samdhica nāhīm dhārā miḷālyā | akhamḍa pāṇī
Oceans, rivers united; as if poured from sky; / no gap — streams joined — unbroken water.
तेथें मछ मूर्म सर्प पडती । पर्वतासारिखे दिसती ।
गर्जना होतां मिसळती । जळांत जळें
tethem macha mūrma sarpa paḍatī | parvatāsārikhe disatī |
garjanā hotām misaḷatī | jaḷāmta jaḷem
There fish, turtle, serpent fell; appear like mountains; / roaring, they mix — waters within waters.
सप्त सिंधु आवर्णीं गेले । आवर्णवेडे मोकळे जाले ।
जळरूप जालियां खवळले । प्रळयेपावक
sapta simdhu āvarṇīm gele | āvarṇaveḍe mokaḷe jāle |
jaḷarūpa jāliyām khavaḷale | praḷayepāvaka
The seven seas went into the encircling-water; the encircling waters became free. / Becoming water-form, it raged — the pralaya-fire.
ब्रह्मांडाऐसा तप्त लोहो । शोषी जळाचा समूहो ।
तैसे जळास जालें पाहो । अपूर्व मोठें
brahmāmḍāaisā tapta loho | śoṣī jaḷācā samūho |
taise jaḷāsa jālem pāho | apūrva moṭhem
Brahmāṇḍa-like hot iron — absorbs the mass of water. / Such happened to water — immensely great.
तेणें आटोन गेलें पाणी । असंभाव्य माजला वन्ही ।
तया वन्हीस केली झडपणी । प्रळयवातें
teṇem āṭona gelem pāṇī | asambhāvya mājalā vanhī |
tayā vanhīsa kelī jhaḍapaṇī | praḷayavātem
By that, water dried up; an unimaginable fire blazed. / That fire was snatched — by the pralaya-wind.
दीपास पालव घातला । तैसा प्रळयेपावक विझाला ।
पुढें वायो प्रबळला । असंभाव्य
dīpāsa pālava ghātalā | taisā praḷayepāvaka vijhālā |
puḍhem vāyo prabaḷalā | asambhāvya
Like blanket on a lamp — the pralaya-fire extinguished. / Ahead, the wind became powerful — beyond-imaginable.
उदंड पोकळी थोडा वारा । तेणें वितळोन गेला सारा ।
पंचभूतांचा पसारा । आटोपला
udamḍa pokaḷī thoḍā vārā | teṇem vitaḷona gelā sārā |
pamcabhūtāmcā pasārā | āṭopalā
Abundant hollow, a little wind; by that, it all dissolved. / The spread of the pañca-bhūtas — was taken in.
महद्भूत मूळमाया। विस्मरणें वितुळे काया ।
पदार्थमात्र राहावया । ठाव नाहीं
mahadbhūta mūḷamāyā | vismaraṇem vituḷe kāyā |
padārthamātra rāhāvayā | ṭhāva nāhīm
Mahad-bhūta, mūla-māyā — by vismaraṇa (forgetting) the body dissolves. / For objects to remain — no place.
दृश्य हलकालोळें नेलें । जड चंचळ वितुळलें ।
याउपरी शाश्वत उरलें । परब्रह्म तें
dṛśya halakāloḷem nelem | jaḍa camcaḷa vituḷalem |
yāuparī śāśvata uralem | parabrahma tem
Dṛśya was taken by chaos; the inert-cañcala dissolved. / Thereafter the eternal remained — that para-brahma.