Abhanga 991
Keep a loving distinction between yourself and the divine rather than dissolving into oneness, because joy comes from two things meeting, and this bond is never truly broken.
The verse
जळो माझी ऐसी बुद्धी । मज घाली तुजमधीं । आवडे हे विधि । निषेधीं चि चांगली ॥१॥ तूं स्वामी मी सेवक । उंच पद निंच एक । ऐसें करावें कौतुक । नको करूं खंडणा ॥ध्रु.॥ जळ न खाती जळा । वृक्ष आपुलिया फळा । भोक्ता निराळा । तेणें गोडी निवडिली ॥२॥ हिरा शोभला कोंदणें । अळंकारीं मिरवे सोनें । एक असतां तेणें । काय दुजें जाणावें ॥३॥ उष्णें छाये सुख वाटे । बाळें माते पान्हा फुटे । एका एक भेटे । कोण सुख ते काळीं ॥४॥ तुका म्हणे हित । हें चि मानी माझें चित्त । नव्हे आतां मुक्त । ऐसा जाला भरवसा ॥५॥
Literal translation
Jaḷō — buddhī — into-You. Vidhi-niṣēdha. Svāmī-sēvaka. Umca-nīñca. Kautuka — khaṇḍaṇā — none. Jaḷa — jaḷa. Vṛkṣa — own phaḷa. Bhōktā nirāḷā — gōḍī. Hīrā — kondaṇa — sōnē — aḷankārī. One — duja — none. Uṣṇa-chāyā; bāḷē-mātē-pānhā; eka-eka bhēṭē. Tuka says: hita — citta — mukta — none — bharavasā.
मराठी: जळो माझी ऐसी बुद्धी — मज तुज-मधीं घाली — आवडे हे विधि — निषेधीं-च चांगली. तूं स्वामी, मी सेवक — उंच-पद, निंच-एक — ऐसें कौतुक करावें — नको करूं खंडणा. जळ जळाला खात नाहीं — वृक्ष आपुलिया फळा — भोक्ता निराळा — तेणें गोडी निवडिली. हिरा कोंदणें शोभला — अळंकारीं सोनें मिरवे — एक असतां तेणें — काय दुजें जाणावें?. उष्णें छायेला सुख वाटे — बाळें मातेला पान्हा फुटे — एका-एक भेटें — कोण सुख ते काळीं. Tuka म्हणे: हित — हें-च मानी माझें चित्त — नव्हे आतां मुक्त — ऐसा जाला भरवसा.
Word-by-word gloss
| Marathi | Meaning |
|---|---|
| जळो माझी ऐसी बुद्धी | "jaḷō — buddhī" |
| मज घाली तुजमधीं | "puts-me — into-You" |
| आवडे हे विधि निषेधीं चि चांगली | "vidhi-niṣēdha" |
| तूं स्वामी मी सेवक | "svāmī — sēvaka" |
| उंच पद निंच एक | "umca pada nīñca" |
| ऐसें करावें कौतुक | "kautuka" |
| नको करूं खंडणा | "khaṇḍaṇā" |
| जळ न खाती जळा | "jaḷa — jaḷa" |
| वृक्ष आपुलिया फळा | "vṛkṣa — own phaḷa" |
| भोक्ता निराळा | "bhōktā nirāḷā" |
| तेणें गोडी निवडिली | "gōḍī" |
| हिरा शोभला कोंदणें | "hīrā — kondaṇa" |
| अळंकारीं मिरवे सोनें | "aḷankārī — sōnē" |
| एक असतां तेणें काय दुजें जाणावें | "one — duja" |
| उष्णें छाये सुख वाटे | "uṣṇa — chāyā" |
| बाळें माते पान्हा फुटे | "bāḷē — mātē — pānhā" |
| एका एक भेटे कोण सुख ते काळीं | "eka eka bhēṭē" |
| नव्हे आतां मुक्त ऐसा जाला भरवसा | "mukta — bharavasā" |
What it means
A cursed-buddhi-puts-me-into-You-rules-are-good-svāmī-and-sēvaka-make-delightful-don't-cancel-water-doesn't-drink-water-tree-doesn't-eat-fruit-bhōktā-separate-makes-rasa-diamond-in-kondaṇa-gold-in-alankāra-one-alone-no-duja-mother-and-baby-shadow-and-heat-when-one-meets-one-sukha-not-now-mukta-this-is-confidence abhang. Svāmī-and-sēvaka-relationship-claim register. Five claims:
-
जळो-बुद्धी — तुज-मधीं — विधि-निषेध-चांगली. Don't-merge-me-claim. Cursed-be suchbuddhithat puts metuja-madhīm; vidhi-niṣēdha are good in-themselves.Don't-conflate-me-with-You-the-rules-themselves-are-good.
-
स्वामी-सेवक — उंच-निंच — कौतुक-खंडणा-नकाहीं. Svāmī-sēvaka-keep-distinction-claim. You svāmī, I sēvaka; umca-nīñca; make thiskautukadelightful; don'tkhaṇḍaṇā.
-
जळ-जळ-नकाहीं — वृक्ष-फळ-नकाहीं — भोक्ता-निराळा. Bhōktā-separate-makes-rasa-claim. Water-doesn't-drink-water; tree-doesn't-eat-its-fruit; bhōktā is nirāḷā; gōḍī is by-this-distinction.
-
हिरा-कोंदण; सोनें-अळंकार — एक-दुजे-काय. One-alone-no-duja-claim. Hīrā shines in kondaṇa; sōnē in aḷankārī; being one-alone, whatduja?
-
उष्ण-छाया; बाळ-माता; एका-एक-भेटे. One-meets-one-sukha-claim. Uṣṇa makes chāyā feel sukha; bāḷa makes mātē's pānhā flow;when eka meets eka, what sukha!
-
Tuka: हित — मन-भरवसा — मुक्त-नव्हे. Not-mukta-separated-claim. Tuka says: this ishita; mycittaaccepts; I'm not nowmukta (separated, kept-aside);this bharavasā has come.Confidence-of-non-separation. (Themuktahere =separated, notliberated; Tuka claimsI'm not now kept-apart from You.)
[T]
For someone today
Tukaram prays that his own urge to merge completely into God be cursed away, because the very rules that keep him a servant and God the master are good in themselves and worth keeping. Water does not drink water and a tree does not eat its own fruit; joy exists because there is a taster set apart from the thing tasted. A diamond needs its setting and gold needs its ornament to shine, just as shadow needs heat and a mother needs her child, sweetness comes from two things meeting, not from dissolving into one. Yet even while holding onto this distinction, he ends with confidence that he has not actually been cut off or separated from the divine.
मराठी: तुकाराम इथे म्हणतात की त्यांची अशी बुद्धी नष्ट होवो जी त्यांना देवात पूर्णपणे विरघळवू पाहते, कारण स्वामी आणि सेवक हे नाते टिकवणारे नियमच मुळात चांगले आहेत. पाणी पाणी पीत नाही आणि झाड आपलेच फळ खात नाही; चव चाखणारा वेगळा असतो म्हणूनच गोडी अनुभवता येते. हिरा कोंदणात शोभतो, सोने दागिन्यात झळकते, तसेच सावलीला उन्हाची गरज असते आणि आईला बाळाची, गोडी दोन गोष्टी एकत्र येण्यातून येते, एकरूप होण्यातून नाही. तरीही हा फरक मानतानाही ते शेवटी खात्रीने सांगतात की ते देवापासून खरोखर तुटलेले नाहीत.
Where this applies
- Don't-merge. Bhakti-dualism.
- Distinction. Master-servant.
- Two-needed. Bhōktā-and-rasa.
- Setting-needed. Jewel-and-setting.
- Meeting. Sukha-by-meeting.
- Confidence. Non-separation.